"Hallå där, Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad"

Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Stockholms stad

Hallå där, Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Vad är det mestspännande som händer inom stadsutveckling i Stockholm just nu?

– Vi står inför stora utmaningar och ska bygga väldigt mycket. Vi har ett bostadsbyggnadsmål på 140 000 nya bostäder fram till 2030, varav 40 000 ska vara färdiga redan 2020 med allt som hör till av offentliga rum, skolor, parker, infrastruktur och så vidare. Parallellt har vi en het marknad i city. Här sker en dynamisk utveckling med spännande innehåll. Bland annat startup-scenen har blivit mer synlig, vilket vi välkomnar.

Kan du sätta in byggandet i ett perspektiv storleksmässigt?

– Det kan jämföras med det som skedde på 50- och 60-talen. Skillnaden är att vi ska bygga i befintliga strukturer, något som är en särskild utmaning i sig själv. Samtidigt har vi möjligheten att förstärka, bygga ihop och förtäta Stockholm på ett nytt sätt.

Vad händer just nu när det gäller förtätning av staden?

– Efter en period där vi har kunnat ta mark i anspråk för stadsutveckling – Hammarby sjöstad,

Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden – fortsätter vi nu stadsutvecklingen i befintliga stadsdelar. Här bor redan människor och det finns kvaliteter som vi måste värna, bland annat offentliga rum och gröna områden. Utvecklingen måste ske i dialog.

Vilka fördelar har en förtätning?

– Behovet av transporter minskar. En annan fördel är att det blir en levande stad när man skapar underlag för caféet, närbutiken och samhällsservice. Det finns en stor efterfrågan på den typ av värden som skapas i täta miljöer. Tätheten handlar inte så mycket om att bo tätt ihop, utan mer om funktionsblandning och mångfald.

Vilka utmaningar ser du här?

– Infrastrukturen ska tjäna fler, samtidigt som den får mindre utrymme. Den måste stärkas kapacitetsmässigt. Vi är i full gång med citybanan som ska vara klar nästa år. Då fördubblas kapaciteten för tågtrafik i Stockholm, både nationellt och interregionalt, med ett säkrare trafiksystem som bonus.

– Trafiken har varit en hämmande faktor för utveckling, eftersom vårt vackra Stockholm är byggt på öar och man på grund av det måste passera genom själva staden om man vill från söder till norr. Det är därför angeläget att stärka Saltsjö-Mälarsnittet ytterligare.

Hur möter Stockholm det skriande behovet av bostäder?

– Genom att bygga mycket. Det gör även våra grannkommuner, vilket bidrar till att kommungränserna spelar mindre och mindre roll för medborgarna. Det finns stora vinster i att minska barriärer och få ihop stadsdelarna, både de inom Stockholms stad och de utanför. Vi ökar också antalet student- och ungdomsbostäder i samverkan med våra grannkommuner och jobbar med både tillfälliga boenden och permanenta.

Berätta om Stockholms Stads framkomlighetsstrategi.

– Den går ut på att vi prioriterar gående, cyklande, kollektivtrafik och godstransporter och i allra sista hand personbilstrafik. Vi vill jobba för att det ska vara enkelt att välja alternativa transporter, som cykeln. Det långsiktiga målet är att nå ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 och vi ska dessutom minska vårt klimatavtryck.

Vad är det viktigaste för att Stockholm ska utvecklas vidare och förbli en levande stad?

– Samverkan. Jag vet att det är ett slitet uttryck, men samverkan med branschen är otroligt viktig. Inom staden har vi nu en särskild samordningsfunktion som har detta i uppgift. Men det handlar också om att vara överens från början i det dagliga arbetet - att ha en gemensam bild av framtiden som är möjlig att förverkliga.