Tacksamt, tåligt och tidlöst material

Ljuset kan förändra intrycket av både tegel och fog. Arkaden i Sundbyberg, arkitekt Dinelljohansson. Foto: Sten Jansin, Jansin & Hammarling

Tegel som byggnadsmaterial har fått en renässans de senaste femton åren och fler och fler verkar få upp ögonen för teglets kvaliteter. – Tegel är hållbart, tåligt och vackert. Det kan ses på 5 000 år gamla byggnader som fortfarande står. Materialet känns väldigt levande, inte minst för att det är en naturprodukt från början, säger Johan Onno, vd för branschföreningen Mur & Putsföretagen (tidigare SPEF).

Text: Susanne Ringheim Kilje

Både han och August Orrling på Fredblad arkitekter ser en trend att tegel, efter lång tid, åter används mer i arkitekturen. På 80-talet var tegel ganska populärt men ett decennium senare trappades intresset ner, kanske på grund av att det byggdes nyfunkis-hus med putsade fasader direkt på isoleringen, något som inte är idealiskt i Norden på grund av fukt- och frostpåverkan. De senaste tio åren däremot har andelen tegelfasader fördubblats. Det byggs ungefär 650 000 kvadratmeter fasad med tegel per år i Sverige, enligt Johan Onno.

 

mindre
Johan Onno, vd för branschföreningen Mur & Putsföretagen.
Foto: Mur & Putsföretagen

 

Moderna tillämpningar

Teglet kan ta många olika former och några projekt i Danmark och Sverige har använt Petersen Cover, som är en slags tegelpanel som utseendemässigt kan föra tankarna till trä. – Tegel är ju är en underhållsfri yta i motsats till vissa andra material. Att haka upp det, ungefär som taktegel är ett nytt sätt att använda materialet, säger arkitekt August Orrling och tillägger att tegel i modern tillämpning ofta används som en yta eller en väv för att skapa mönster och effekter. – Man önskar utnyttja teglets möjligheter, med TEGEL utskjutande stenar och olika reliefmönster

– något som var populärt på 1800-talet och inpå 1900-talet, säger han.

 

mindre
Modernt med grafiska effekter. Carlsbergbyen i Köpenhamn, Praxis arkitekter. Foto: August Orrling

Också inne är inne

Även interiört kan tegel ses i vissa nya bostadsprojekt, till exempel i golv och på väggar i trapphus. För att tillföra materialkänsla i moderna bostäder är det inte heller ovanligt att frilägga en tegelvägg eller att ha en murad eldstad.

– Känslan ligger i att tegel är ett gammalt, välkänt material som har sett likadant ut i tusentals år. Det inger en känsla av trygghet, långsiktighet och kvalitet, säger August Orrling som har ett gammalt intresse för tegel, från långt innan han blev arkitekt.

– Jag har alltid uppskattat miljöer med tegel, sådana kan man hitta många av i England och Holland till exempel. Tegelmiljöer står väldigt länge och blir TEGEL finare med åren. De behöver fixas till lite efter hand, men de förfaller inte. I så fall är det ett romantiskt förfall, säger han. Johan Onno håller med. Han brukar referera till tegel som ”vackert, längre”.

– Tegel- och putsfasader är smycken som har stått i fler hundra år och de kräver väldigt lite underhåll relativt sett, säger han. Den äldsta tegelbyggnaden i Sverige är ett kloster från år 1192. Det står i Gumlösa, med tegel både utvändigt och invändigt.

 

bild
Tegel som ett lapptäcke skapar ett otvunget sammanhang över tid. Foto: August Orrling

 

– Både fasadtegel och inomhustegel ger en känsla av tidlöshet. Se på gamla industrilokaler och sockerbruk från 1800-talet – där vill man ju gärna använda fasaderna igen men med nya verksamheter innanför, säger Johan.

Beroende på hur starkt murbruk som har använts kan teglet återbrukas, alternativt malas ner och bli till nya stenar eller andra fyllnadsmassor.

 

mindre
Bild till vänster: Tegelstenens individualitet, nästan råhet, fogar sig in i murkollektivet.  Bild från New York

Bild till höger:  Rum som förmedlar tid i Ostia, en hamnstad utanför Rom som grävdes fram på 1800-talet. Stenen
är minimalt påverkad trots att den har legat under mark i hundratals år. Foto: August Orrling

Vill få ner CO2-avtrycket

Återbruk av tegel blir allt mer accepterat, samtidigt som branschen undersöker möjligheterna för koldioxidneutral tegelstensproduktion. Biobränsle för att bränna teglet, vindenergi, produktion av tegel med håligheter för att göra materialet lättare och därmed minska utsläppen från transporterna och alternativa drivmedel är på agendan. Att tegel inte är lika kortsiktigt billigt som trä är visst, men valet av tegel blir mer självklart om man räknar ut underhållskostnaden för ett hus under hela dess livslängd. Att tänka långsiktigt och ta med förvaltningskostnaderna i projekteringsfasen kallas ibland ”evighetsförvaltning”. Detta är något bland andra Robert Dixons stiftelse har tagit fasta på. Denna fastighetsägare och -förvaltare vill att fastigheterna ska stå ”för evigt” och använder mycket tegel och titanzink i sitt bostadsbyggande.

 

bild
Portalen i Göteborg, på Drottninggatan, helt och hållet i återbrukat tegel. Tegelbruk ”Gamle Mursten”. Foto: Bruksspecialisten

– Det kan bli dyrt att bygga billigt. Jag tror verkligen att tegel är mer hållbart i ett längre fastighetsförvaltarperspektiv, säger Johan. Och nu går Mur & Putsföretagen från tro till att veta. I ett samarbete med KTH har livscykelförloppet och -kostnaderna för tegel och puts analyserats. Resultatet presenteras inom kort. – Det blir intressant, säger Johan. Om det kan bevisas att tegelbyggnader kan stå i flera tusen år och bara behöver fogas om med till exempel hundra års mellanrum så är det ett extremt hållbart material. 

 

bild
Mönstermurning på Uppsala Domkyrka. Foto: August Orrling

 

mindre