Under byggnadsvårdsdagen i Uppsala diskuterade aktörer från byggbranschen hållbarhet och hur olika perspektiv kring begreppet hållbarhet skiljer sig i praktiken, Dagen anordnades av konsultföretaget Bjerking i den hundraåriga Slottsbiografen. Några av de medverkande var miljöstrateg Felicia Oreholm, ingenjör Fredrik Nordmark från Bjerking och Ulf Maxe från Koncept Stockholm.
Konsultföretaget Bjerking anordnade Byggnadsvårdsdagen i den hundraåriga Slottsbiografen i Uppsala, med hållbarhet som årets tema. Aktörer från byggbranschen diskuterade bland annat hållbarhet som begrepp och hur det egentligen tillämpas i praktiken. Moderator och miljöstrateg Felicia Oreholm öppnade eventet genom att berätta om ett eget personligt projekt och sin egen syn på hållbarhet.
– Samtidigt som jag skolade om mig 2007 och läste Fastighetsteknik med inriktning på skadebesiktning, byggfysik och energieffektivisering bestämde jag mig för att bygga ett eget miljövänligare hus. Då trodde jag att det handlade om hållbart byggande säger Felicia Oreholm.
–. Men nu har jag bytt till begreppen sunt och miljöprofilerat byggande för att begreppet hållbarhet levererar nämligen inte, i mitt perspektiv. När jag skulle bygga mitt hållbarare eller miljövänligare hus, så gjorde jag det för min egen skull. Jag vill ju bo i ett hus som inte blir skadat, där jag inte blir sjuk och som inte lämnar ett onödigt stort ekologiskt fotavtryck. Jag skulle önska att alla här gjorde saker för sin egen skull, det skulle vara bättre för miljön om vi satte oss själva i första rummet.
”Hur hållbart är hållbart?”Felicia Oreholm väljer att berätta om målarfärg som ett exempel på hur missvisande certifieringssystemen är idag. Medan hon håller upp en svanenmärkt färgburk, läser hon upp de kemikalier som står på den förteckning som finns. Hon jämför den sedan med en färgburk som inte är miljömärkt, men med färre kemikalier. För senast nämnda får man dock inte någon certifiering eller några poäng i miljöcertifieringssystemen, då företaget inte har köpt in sig i systemet. Genom att gestalta färgburkar som ett exempel vill Felicia Oreholm visa att branschen, och helst världen, ska ändra sin syn på hållbarhet och hållbart byggande. Systemen är, enligt henne, missvisande.
– Sunt och miljöprofilerat byggande utgår alltid från byggfysikaliska lagar och kvalitet, säger Felicia Oreholm. Dagens byggande är dock standardbyggande och fullt av en massa stödfunktioner som försvagar bygget. Idag när vi bygger så bygger vi inte för att det ska hålla en viss tid, som Slottsbiografen med 100 år bakom sig, utan snarare närmare en livstid på 50 år. Är det hållbart? Man måste ställa sig frågan: hur hållbart är hållbart? Vi tappar betydelsen av begreppet hållbarhet, bland annat för att vi inte äger våra boenden längre, det gör banken. Om man inte äger sin byggnad så tror jag att engagemanget inte blir detsamma. Idag vill de flesta ha ett underhållsfritt hus och hur länge håller det?Ett sätt att kontrollera processen`Fredrik Nordmark, ingenjör och passivhusexpert från Bjerking, tror på certifieringssystem, till skillnad från Felicia Oreholm. Han menar att miljöklassning är bra och kan användas som en kvalitetsstämpel.
– Genom att certifiera byggen kan vi både hålla koll på vilka material som används var, vi kan kontrollera processen bättre och också se det som en kvalitetsstämpel för bygget som helhet, säger Fredrik Nordmark. Genom att använda certifieringar som Breeam, Miljöbyggnad och Leed kan vi förhoppningsvis veta att här finns det bra material. Vi får en mätbarhet som sedan också ger ett krav på uppföljning.
Fredrik Nordmark citerar sedan Berndt Stenberg från Umeå universitet där han menar att byggnadsrelaterad ohälsa är något som kostar samhället stora pengar. På denna punkt kan man säga att både Fredrik Nordmark och Felicia Oreholm är överens, hälsa är en betydande faktor i hållbart byggande idag – det är bara deras väg till lösningen som skiljer sig åt.
Gasverket – ”från stängd industri till öppen stad”Ulf Maxe och Johanna Bruce från Koncept Stockholm berättar om projektet att återanvända Gasverket i Stockholm och skapa en stad av ett industriområde. Med 15 gamla byggnader ska området både byggas på men också bevaras som gammal industri där också närliggande Hjorthagen ska integreras i den nya staden.
– Området ska återanvändas till något helt annat än vad det tidigare har varit, säger Ulf Maxe. En återanvändning som också är en form av hållbarhet. Vi har arbetat väldigt innehållsstyrt, vilket betyder bland annat att platsen ska definiera vad som passar i området.
– Från stängd industri till öppen stad är tanken med projektet, säger Johanna Bruce. Vi utgår från att vi ska bevara området men också addera saker för att öppna upp det. Vår visionsbild har varit att lägga till saker som gör området mer levande. Ny högkvalitativ arkitektur ska möta den befintliga gasproduktionsbebyggelsen.
För den sociala världsmedborgarenBåde Ulf Maxe och Johanna Bruce berättar under Byggnadsvårdsdagen om en väldigt specifik bild av Gasverket och den framtida staden. Både målgrupp och atmosfär är uttänkt in i minsta detalj, där de boende beskrivs som en ung målgrupp, en social världsmedborgare, ogifta, högutbildade och intresserade av konst och kultur. Idén med staden är också att behovet av bil ska vara väldigt reducerat, där boende och besökare tar sig fram gående eller med cykel.
– Om man tittar med ett hållbarhetsperspektiv så kommer det här stadsdelcentrumet bli helt integrerat med bostadsområdet runt omkring, säger Ulf Maxe. Det här är en slags integration av städer som Stockholm satsat mycket på. Vi hoppas bland annat kunna uppnå certifieringen Miljöbyggnad silver.
Byggnadsvårdsdagen bjöd på synpunkter som speglade industrin och här fanns kontraster av den framtida vägen som ska leda mot ett hållbart byggande. Är miljöcertifiering så effektivt som det verkar och hur ska man kunna påverka en hel industri? Rösterna var många och trots olika åsikter fanns det en övervägande gemensam övertygelse att miljö och hållbarhet är och kommer att vara en av de viktigaste faktorerna i byggindustrin.
