Restaureringen av Kungliga slottets fasader är inne på sitt fjärde år av sammanlagt tjugofem. Arbetena har nu kommit till Kommendantflygen. Här ska bland annat tre stora reliefer med motiv av erövrade vapensköldar under Sveriges stormaktstid återskapas av stenhuggare från Danmark.
Ungefär var hundrade år görs en större restaurering av Stockholms slottsfasad. En stor del av arbetet handlar om att byta ut sandsten i fönsteromfattningar, socklar, balustrader och reliefer som med tiden vittrat sönder, vilket gör att byggnaden tappar sin arkitektoniska skärpa.
Under 2005–2006 gjorde Statens Fastighetsverk en fasadinventering och resultatet var värre än befarat.
– Ungefär 30 procent av stenen i utsatta lägen var så skadad att den behövde bytas ut, säger Malin Myrin, som är projektledare för fasadrestaureringen av Stockholms slott. Malin har också ett förflutet som antikvarie och konservator.
Föll för gotländsk sandsten
Arkitekten och upphovsmannen till Stockholms nuvarande slott var Nicodemus Tessin den yngre. Han fick inte se sin skapelse fullbordas under sin livstid. Men hans efterträdare Carl Hårleman följde Tessins ritningar till punkt och pricka ända fram till invigningen år 1754.
Tessin var förtjust i gotländsk sandsten som var lättarbetad och som med tiden fick en vacker gulaktig nyans. Nackdelen med den gotländska sandstenen är att den vittrar lätt, speciellt på utskjutande oskyddade delar som är utsatta för vatten. Ett exempel på detta är de båg- och spiralformade voluterna som sitter som dekorationer under slottets många fönster.
Bindmedlet i sandstenen släpper och de utsatta delarna förvandlas gradvis till sand.
Första etapperna gav erfarenhet
Arbetet med att restaurera slottsfasaden kommer att pågå i cirka 25 år och innefattar 22 etapper. Under de första två åren renoverades Logårdsflyglarna på slottets norrsida.
– Här var stenen som mest utsatt. Samtidigt har Logårdsflyglarna inte så mycket dekorationer. Därför var de lämpliga att starta med, säger Malin Marlin
Malin menar att arbetet i de första etapperna har gett värdefull erfarenhet när arbetet nu går vidare till de delar av slottet som är mer dekorerade.
Järn byttes mot rostfritt
Ett omfattande arbete i de första etapperna har varit att byta ut de så kallade kramlorna av järn i norrfasadens sockel. Kramlornas funktion är att fästa sockelstenarna i den bakomliggande tegelmuren.
När kramlorna rostar sväller de och kan lätt spräcka stenen. Därför lossades sockelstenarna rad för rad så att de gamla kramlorna kunde bytas ut mot nya rostfria. Därefter sattes stenarna tillbaka och där det behövdes ersattes skadade stenar mot nyhuggna.
Schweizisk sandsten
Förutom slottets sockel består även listverk, fönsteromfattningar och balustrader av huggen sandsten. Men eftersom det inte längre går att få tag i gotländsk sandsten har man varit tvungen att hitta en ersättning. Valet föll på Rorschachersandsten från Bodensjöns södra strand i Schweiz.
Det är en sten med samma egenskaper som den gotländska sandstenen; från början har den en kall grå färg för att med tiden skifta till varm gulgrå. Ett plus är att den schweiziska stenen inte vittrar lika lätt som den gotländska.
Stenen till slottet huggs av företaget Stenhuggeriet Norden i Danmark, där man har en tradition av att ersätta skadad sten på kulturminnesbyggnader mot nyhuggen sten. I Sverige har traditionen under andra hälften av 1900-talet istället varit att konservera sten, det vill säga att man har fyllt i och återställt stenens ursprungliga form med olika sorters lagningsmaterial.
– Nu väljer vi istället att ersätta den skadade stenen. Det gör vi för att återskapa Tessins arkitektoniska skärpa, säger Malin Myrin.
Reliefer visar fiendens vapensköldar
Just nu pågår etapp 3 i slottets fasadrestaurering. Den omfattar kommendantflygeln, en av de två bågformade flyglarna som inringar den yttre borggården, där slottets populära vaktavlösning sker. Och här sätts de danska stenhuggarna skicklighet på prov.
I kommendantflygelns överkant sitter sex reliefer med motiv från den svenska stormaktstidens många krig. Reliefstenarna är 2,5 meter långa, 1,3 meter höga och 0,35 meter djupa. Här visas de besegrade fiendernas vapensköldar och nedlagda vapen – inbundna i en svulstig krans av blad och bär.
Tre av relieferna ska bytas ut mot nyhuggna reliefer, en kommer att få nya delar och två blir kvar.
Förlagan till de nya relieferna är en gipsavgjutning av den bäst bevarade reliefen. Gipsavgjutningen har sedan modellerats upp med hjälp av gamla foton från 1920-talet, då stenen inte var lika angripen som idag.
Viktigt med hantverksmässighet
– Vi vill att stenhuggarna sätter sin egen prägel på de nya relieferna. Det ska synas att de är hantverksmässigt gjorda. Skulle de vara exakta kopior av förlagan då skulle de lika gärna kunna vara gjutna, säger Malin Myrin.
Kommendantflygelns reliefer ska vara levererade till september i år. Ett år senare ska även högvaktsflygelns sju reliefer vara klara.
Fakta:
Slottets består av 30 000 kvadratmeter fasad. Det motsvarar tre hela fotbollsplaner.
En tredjedel av ytan består av sten, en tredjedel av puts och resten av fönster och dörrar.
Restaureringen omfattar stenarbeten, ny puts på stora delar av fasaden samt riktning och komplettering av takplåt i anslutning till stenen.
Slottet kommer att återfå den gulrosa färgen från den stora restaureringen vid förra sekelskiftet och från den senare omputsningen med cementkalk från år 1944–1947.
Arbetena pågår i 25 år och i 22 etapper. Just nu pågår etapp 3.
Den uppskattade kostnaden för fasadrestaureringen är knappt en miljard kronor.
Stockholms slott – fasadrestaurering, etapp 2, 3 och 4
Byggherre och beställare: Statens Fastighetsverk
Generalentreprenad: M3 Bygg AB
Stenentreprenör: Närkesten Entreprenad AB och Stenhuggeriet Norden ApS, där Raadvad stenhuggeri i Gilleleje och Gladsaxe Ny Stenhuggeri ingår.
Stenleverantör: Stenhuggeriet Norden ApS
