Idag handlar de stora frågorna inom arkitekturen mindre om stil och mer om hur vi ska bygga morgondagens hållbara städer. Energianvändning, elproduktion, återvinning och transporter blir allt viktigare. Det menar Rahel Belatchew på Belatchew Arkitekter, som för tre år sedan startade ett labboratorium för att hitta morgondagens arkitektoniska lösningar.
Nio insektsfarmar utplacerade i rondeller runt om i Stockholm försörjer en växande stad med animalisk protein. Flytande bostäder byggda av 3D-printad återvunnen betong ger ungdomar och studenter någonstans att bo. Och en skyskrapa med en fasad täckt av vajande och energialstrande trådar bidrar till stadens elförsörjning.
Det är tre nyskapande idéer som Belatchew Lab presenterat under de senaste åren för att inspirera, ifrågasätta och utmana den traditionella synen på arkitektur och stadsplanering.
– Vi startade Belatchew Lab därför vi ville ägna mer tid åt vår tids viktigaste urbana och arkitektoniska frågor. Syftet är att undersöka och testa nya angreppssätt och lösningar på viktiga arkitektur- och samhällsfrågor, säger Rahel Belatchew Lerdel.
Rahel är Belatchew Arkitekters vd och grundare. Hon har arbetat som arkitekt i Paris, Luxemburg, Tokyo och Stockholm. Hon undervisar i arkitektur vid École Spéciale d’Architecture i Paris och är gästkritiker på Arkitekthögskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Arkitekterna på Belatchew Lab lägger alltså ibland sina traditionella beställningsuppdrag – som stadsplaner, bostäder, lokaler och butiker – åt sidan. Kontoret förvandlas då till ett kreativt arkitektoniskt forskningslaboratorium, och alla bidrar med visionära idéer, som sedan testas gemensamt i teamet.
Uppmärksammad insektsfarm
Den urbana insektsfarmen Buzz Building är en av idéerna som vuxit fram ur labbet. Konceptet belönades med Future Project Award 2015 inom kategorin hållbarhet vid MIPIM, den stora fastighetsmässan i Cannes.
Buzz Building löser flera av problem som vi kan förvänta oss framöver, som exempelvis en snabbt ökande köttkonsumtion. Produktion av nötkött tar stora arealer och resurser i anspråk. Det bidrar också till växthuseffekten.
Jämfört med köttproduktion är produktion av insektsekter nio gånger så effektiv. För att framställa 1 kilo nötkött krävs 10 kilo foder. Med samma fodermängd får man ut 9 kilo insektsprotein. Alltså nio gånger så mycket.
Många västerlänningar tvekar dock att äta insekter.
– Men faktum är att cirka två miljarder människor i världen gör det. Det är mest en fråga om vanor och kultur. Och gillar man inte åsynen av hela gräshoppor och andra insekter så kan man mala ner dem till mjöl, som kan ingå som ingrediens i flera olika rätter, säger Rahel.
Nio farmar täcker Stockholms behov
Belatchew Lab har ägnat sig åt räkneövningar och fått fram att nio insektfarmar skulle kunna täcka stockholmarnas nuvarande proteinbehov. För att minska transporterna och inte behöva ta attraktiv mark i bruk placeras farmerna i nio rondeller runt om i staden. I bottenplan finns restaurang och försäljning av insekter.
I övriga våningsplan sker produktionen av insekterna från ägg till färdig insekt. I farmen ser stadsborna var maten kommer ifrån och hur den framställs, till skillnad mot vad som är fallet med dagens köttproduktion.
Insektsfarmarnas stomme består av en stålram som är inspirerad av insekternas exoskelett (insektsskalet som fungerar som ett skelett, reds anm).
I Buzz Citys fasad finns en mängd håligheter av olika storlekar. De fungerar som bon för pollinerande insektsarter. Bona främjar stadens mångfald av blommor och växtlighet. Idag finns alarmerande uppgifter om att en tredjedel av världens biarter utrotningshotade.
Vajande strån alstrar ström
Ett annat av Belatchew Labs förslag är Strawscraper. Idén kommer från det faktum att vissa keramiska material kan alstra ström vid ett lätt tryck.
– Vår idé är att höja Haglunds pinne vid Medborgarplatsen i Stockholm till den höjd som arkitekten Henning Larsen hade tänkt från början. Fasaden täcks sedan av strån som alstrar ström när de rör sig i vinden.
Tekniken har utvecklats mycket de senaste 20 åren. Rachel ser tekniken som ett smart sätt att producera vindenergi i en stad där det inte alltid blåser så mycket och där vindkraftverk stör.
Tänk dig alltså en hårig byggnad som vajar som ett sädesfält i vinden. Rahel och hennes kollegor är övertygade om att det skulle göra ett stort avtryck i arkitekturen.
Område för simmande studenter
För något år sedan utlyste Boverket medel att ta fram idéer för innovativt byggande av ungdoms- och studentbostäder. Belatchew Arkitekters svar blev Swim city.
Förslaget går ut på att bygga flytbara och flyttbara studentbostäder vid Ropsten. Platsen är väl vald och ligger på bekvämt cykelavstånd till universitet, KTH och city.
– Vi ville utforska vattenytan som byggbar plats. Genom att bygga på vattnet blir det lättare att bygga nära city. Små ytor i centrala lägen är kontroversiella att bygga på. Byggloven överklagas ofta, vilket gör att det drar ut på tiden.
En av idéerna med projektet är att ta hand om byggavfallet från den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden och återanvända det i de nya studentbostäderna. Det skulle bidra till att minska transporterna till och från byggarbetsplatsen.
3D-printade lägenheter
Swim Citys bostäder 3D-printas av återanvänd betong av en robot med munstycke. Genom att översätta den digitala modellen direkt till print kan arkitekterna skapa spännande och annorlunda former.
Tekniken har funnits länge, fast i mindre skala. Men i Kina har man redan lyckats med att printa ett sexvåningshus.
Bostäderna står på kasuner som inrymmer installationerna. De kopplas till kommunens el-, vatten och avloppsnät. Läget vid vattnet gör det potentiellt möjligt att använda både sjövärme och vågkraft.
Och genom att kombinera nio olika bostadsmoduler kan området varieras och byggas ut allt efter efterfrågans storlek.
– Det här är ett nytt sätt att se på arkitekter. Med den här tekniken kan byggnader plockas ned och återskapas i flera led. Arkitektur som vi är van att betrakta som något beständigt får här en mycket tillfällig karaktär, säger Rahel
Fakta: Belatchew Labs
Belatchew Labs är en studio inom Belatchew Arkitekter som arbetar med experimentella projekt. Syftet är främst att undersöka och testa nya angreppssätt och lösningar på urbana och arkitektoniska frågeställningar. Projekten är visionära och strävar efter att inspirera, ifrågasätta och utmana.
