Välkomnande, ljust, medmänskligt och hållbart är några av ledorden bakom arkitekturen på Nya Karolinska i Solna. Ett framtidens sjukhus som ska smälta ihop med den omgivande staden. Stockholms Bygg & Fastighetsmarknad har talat med flera av de aktörer som varit involverade i ett av de mest omfattande byggprojekten någonsin i Sverige.
Text: Maneka Ghosh
I ett eget projektkontor, nära byggarbetsplatsen har White Tengbom Team tillsammans med representanter från verksamheten och byggentreprenören Skanska Healthcare planerat för framtidens sjukvård. Ulf Persson, design manager på Skanska Healthcare, berättar om vikten av att det funnits med personal från de olika vårdenheterna under det inledande skedet av projekteringen.
–Som byggentreprenör är det nödvändigt att förstå behovet hos beställaren så att den kliniska verksamheten säkerställs i olika vårdutrymmen, säger han.
Publiciteten kring det kommande sjukhuset har präglats av en hel del kritik gällande antalet vårdplatser och den slutliga kostnaden för byggnationen. Mindre fokus har lagts på vad den egentliga investeringen innebär för framtidens sjukvård, menar Tomas Boijsen, arkitekt på White Tengbom Team.
–Oscar Wildes bevingade uttryck från boken ”Dorian Grays porträtt” om ”A cynic knows the price of everything and the value of nothing” är rätt talande för sammanhanget. För i själva verket investeras cirka 15 miljarder och man får 30 års högspecialiserad vård för resten av pengarna, säger Tomas.
Vårdmiljöns betydelse för ett snabbare tillfrisknande
Vid utformandet av NKS har hänsyn tagits till den forskning som finns inom Evidensbaserad Design, som påvisar att en omsorgsfullt planerad och utformad vårdmiljö påskyndar tillfrisknandet. Ett exempel är att vårdplatserna på det nya sjukhuset till 100 procent kommer utgöras av en-patientrum med tillhörande hygienutrymme samt plats för anhöriga att vara nära patienten.
–Vi vet ju att om en patient smittas så skjuter vårdtiden i höjden. Enkelrummen tillåter patienten i högre grad att vara kvar på rummet och olika sjukhusfunktioner kommer istället till patienten, berättar Ulf Persson.
Enligt Helle Wijk, docent i omvårdnad på Sahlgrenska Akademin, är det föredömligt om NKS har tagit tillvara patienters erfarenheter tillsammans med resultaten av vårdmiljö- och arkitekturforskning i planeringen.
–Idag satsas det väldigt lite på uppföljning av avslutade byggnationer i Sverige så det ska bli spännande att se hur NKS följs upp, säger hon.
Orientering efter de svenska årstiderna
Att skapa attraktiva mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden och samtidigt möta de höga kraven på funktionalitet är en stor utmaning. Tillgänglighet, orienterbarhet, arbetsmiljö, hygien, trygghet och tillgång till dagsljus är bara några av de krav som inte kan förbises.
–Vi nordbor har ett alldeles särskilt förhållande till ljuset, naturen och årstidernas växlingar. Det har vi tagit som utgångspunkt för vår gestaltning av både den inre och yttre miljön på sjukhuset. Vi har strävat efter att dagsljus, belysning, färgsättning och materialval skall samverka till en positiv, livsbejakande helhet, berättar Tomas Boijsen.
Vid frågan om varför de har valt att kalla NKS för ”det mänskliga sjukhuset”, berättar både Tomas Boijsen och Ulf Persson att de i alla situationer har tänkt på hur patienter kommer uppleva vårdmiljön.
–Ett mänskligt sjukhus betyder flera saker, det ska vara patientsäkert, kännas tryggt och påverka patienten positivt i det sjukdomstillstånd denne befinner sig i, avslutar Ulf.
Fakta NKS:
Byggherre: Swedish Hospital Partners
Byggentreprenör: Skanska Healthcare
Arkitekt: White Tengbom Team
Byggtid: 2010–2018
Kostnad: 14,5 miljarder
Antal rum: 630 enkelrum, 100 dagvårdsplatser
Ledord: ”Patienten först”
