Under Nordic Architecture Fair, som går av stapeln på Svenska Mässan i Göteborg, diskuteras de sociala aspekterna av hållbart byggande, som måste finnas med om resultatet ska fungera på lång sikt, menar Pär Svensson, projektledare på Passivhuscentrum Västra Götaland.
Svensson ser renoveringen av miljonprogrammet som en möjlighet till ett nytt integrationsprojekt.
I höst upphandlar Boverket uppdraget för ett nytt nationellt centrum för hållbart byggande. En het kandidat för att ta rollen är Passivhuscentrum Västra Götaland, ett kommunalt och regionalt finansierat miljöcenter med säte i Alingsås som arbetar för att främja energieffektivt byggande och renovering. I verksamheten ingår bland annat att informera både allmänheten och byggindustrins aktörer om hållbart byggande.
Sedan Passivhuscentrum startades i slutet av 2007 har de sociala aspekterna av hållbart byggande fått allt mer utrymme, både i debatten och i det konkreta arbetet. Tidigare adresserades ofta de ekologiska, ekonomiska och sociala frågorna var för sig men idag är det meningslöst att skilja dem åt, säger Pär Svensson som är projektledare på Passivhuscentrum.
– De sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna måste finnas med samtidigt, i alla processer, konstaterar han.
Ett projekt som Pär Svensson arbetar med är Norfac, ett nordiskt forsknings- och utvecklingsprojekt som presenteras både i utställningen och i seminarieprogrammet på Nordic Architecture Fair. Syftet är att ta fram prefabricerade fasadsystem i passivhusstandard för byggnader i miljonprogrammet. Det handlar bland annat om att utveckla väggsektioner med solceller och skapa en öppen digital plattform (BIM) för att stödja projektet.
Renoveringen av miljonprogrammet är en av många stora utmaningar som måste lösas inom en nära framtid. Men här finns också mycket att lära och mycket att vinna, enligt Pär Svensson.
Hållbart byggande handlar inte bara om att kunna visa upp nya resultat, utan om att hitta kreativa processer som öppnar upp för lärande och utveckling. Inte minst på det sociala området.
– Jag ser det som en möjlighet till ett nytt stort integrationsprojekt. Ett problem med många miljonprogramsområden är att den sociala standarden är för dålig och måste lyftas. Om vi gör renoveringarna för kostsamma går hyrorna upp och då kommer många inte ha råd att bo kvar. I så fall har vi ju inte löst några problem. Men om vi klarar av att göra miljonprogrammet hållbart så kommer vi också att klara att göra nybyggnationen hållbar.
Enligt Pär Svensson så har den ensidigt ekonomiska synen på effektiviseringar ofta lett till att de sociala frågorna inte adresserats i tillräckligt hög grad, vilket senare har genererat andra kostnader.
– Man kan fråga sig om det bara är pengar som styr. Svaret är att ja, det är det. Men det behöver inte vara något problem, för pengarna i sig är neutrala. Det handlar om att vi behöver hitta nya sätt att mäta värde. Frågor som välbefinnande, stolthet och trygghet, sådant som påverkar människors liv på ett fundamentalt sätt. Vilka effekter har de på samhällets kostnader?
