Ledare - Juridiska aspekter på digitala byggprojekt

I allt högre grad digitaliseras byggprojekt även om helt integrerade digitala samarbetsytor (som ofta kallas BIM-modeller) ännu är ovanliga. Vad innebär detta för kontrakt och anbudshandlingar? Vilka juridiska frågor måste man ha koll på?

Text: Sara Malmgren, Advokat på Foyen Advokatfirma och  Eva Westberg Persson, advokat och delägare på foyen Advokatfirma

Idag kan ett projekt ha en högre eller lägre grad av digitalisering. Det kan vara digitala geometriska ritningar eller vara en objektsorienterad modell (kallat BIM). En BIM-modell är i praktiken en databas som innehåller den information som i en analog värld fanns att hitta i ritningar, beskrivningar och mängdförteckningar. Om en BIM-modell används fullt ut arbetar alla och levererar i samma modell. Det är ovanligt idag, men det kommer att vara självklart i en ganska nära framtid. Vi ser självklara fördelar med en sådan metodik. För såväl beställare som entreprenörer och förvaltare av objekt kan projekt med BIM innebära kostnadseffektiviseringar, en snabbare och säkrare byggprocess och även miljömässiga fördelar. All information om ett projekt finns samlat, innefattande allt från materialval och armaturer till kulörer på väggar.  Det effektiviserar beräkning av anbud, , entreprenadarbetet, underhåll och förvaltning.

Men vad innebär då denna utveckling ur ett juridiskt perspektiv? Vi menar att de grundläggande frågorna inte alls skiljer sig åt - lite förenklat att fastställa vilka rättigheter och vilket ansvar respektive part har. Dessa frågor är desamma oavsett om det är fråga om pappersritningar eller en BIM-modell. Hur man arbetar skiljer sig däremot åt och det måste avspeglas i avtalet. Dagens standardavtal (ABK 09, AB 04 och ABT 06) togs fram långt innan dagens nivå av digitalisering fanns. Det är därför nödvändigt att anpassa kontrakten till verkligheten. ”Modell” som begrepp finns till exempel inte alls med i standardavtalen. Om en modell ersätter mängdförteckningar, ritningar, beskrivningar och övriga handlingar, då måste också rangordningen som anges i kap 1 § 3 i AB och ABT justeras. Det är kort sagt nödvändigt att ett digitaliserat byggprojekt regleras i kontrakt och förfrågningsunderlag. Det är inga problem juridiskt att göra detta.

Det tillkommer dock i sammanhanget nya juridiska frågor, främst IT och immaterialrätt som behöver lyftas upp i sammanhanget. Vem har rätten till BIM-modellen och ansvaret för denna? Hur reglerar man ansvaret för att uppdatera denna? Hur hanterar man känslig information som i en modell kan bli känd för (alltför) många? Digital information brukar kallas det nya guldet – och därmed kommer nya risker. Det krävs bra avtal med IT-leverantörer för att säkra informationen. De digitala säkerhetsverktygen finns, men avtalen måste skrivas. Digitala byggprojekt väcker också frågor om personuppgiftshantering och GDPR.

Frågan om informationssäkerhet, såväl avseende vanlig information som personuppgifter måste prioriteras i en digital värld och det gäller även entreprenader. Så även om entreprenadjuridiken är densamma på många sätt tillkommer nya frågor som måste regleras på ett nytt sätt. Metodiken även för oss jurister har också ändrats i takt med att byggprocessen blir digital.

 

bild
Sara Malmgren, Advokat på Foyen Advokatfirma

 

bild
Eva Westberg Persson, advokat och delägare på foyen Advokatfirma