Vintern dyker upp med sina utmaningar för många byggprojekt allteftersom temperaturen faller och dagsljuset krymper. I stora byggen blir det extra tydligt då varje störning sprider sig. En försening i ett delmoment kan snabbt bli en kedja som påverkar leveranser, personal och maskiner. Det finns både ett stort antal risker och många praktiska lösningar för att underlätta att hantera driften under de kallaste månaderna.
Den igensnöade arbetsplatsen
Arbetsmiljön blir överlag mer utsatt vintertid och innefattar större risker. Mörker och reflektioner i snö gör det svårare att se, och handskar och extra lager av kläder kan påverka grepp och precision. Halkrisken ökar på köpet, både på mark och i fordon. En bra vinterplan behöver därför vara mer än att ordna snöröjning vid behov. Det krävs tydlig planering, ansvarsfördelning och snabba åtgärder. Vem som kontrollerar vad, tar beslut om vad och hanterar vad måste vara glasklart. Särskilt i ett stort projekt.
Mark och väder utgör en av de största riskerna, och tjäle förändrar förutsättningarna från en vecka till nästa. Plötsligt tar många moment längre tid och återfyllning kräver mer kontroll. Vatten som normalt rinner undan kan bli stående när ytor fryser. Det blir också svårare att hålla ordning på tillfälliga vägar, upplag och arbetsytor. Snö, slask och is gör att lastbilar tappar framkomlighet och att truckar får sämre grepp. Bara det kan skapa köer som slår direkt mot produktionsplanen.
Att frysa vinterproblemen
Hur jobbar man då smartare med vinterriskerna i stora projekt? Först behöver risklistan bli praktisk. Konkreta situationer. När de blir tydliga blir även åtgärderna lättare att sätta. Det kan vara avtal för snöröjning med kort inställelsetid. Det kan vara uppvärmda materialförvar. Det kan vara extra belysning på nyckelytor. Det kan också vara rutiner som dagliga kontroller av vägar, gångstråk och maskiner.
Utöver det tillkommer tekniken. Kylan påverkar maskiner på sätt som inte alltid märks direkt. Hydraulik blir segare, slangar och tätningar får det tuffare och små läckage kan bli större problem. Däck och band får sämre grepp. Även små saker som frusna lås och tröga reglage kan stjäla tid. I en stor produktion blir summan av dessa delar snabbt till timmar.
Många startproblem för fordon dyker upp just när kylan kommer, eftersom batteriers förmåga att leverera hög startström försämras i låg temperatur. Därför är det bra att titta närmare på batteriets CCA-värde, då det säger mycket om startförmågan i kyla. Ett friskt startbatteri ökar förutsägbarheten i ett mer krävande utgångsläge och minskar risken för att morgonen börjar med kabeltrassel och improviserade lösningar. Det är en komponent som i sig kan avgöra om rätt fordon finns på plats när arbetslaget står redo.
I stadsmiljö blir logistiken en egen vinterrisk. Leveransfönster är ofta trånga. Samtidigt påverkas trafiken av halkbekämpning, plogning och olyckor. Det kan även vara stopp- och stängningstider och bullerkrav som sätter stopp. Då står både personer och material och väntar.
Olika materials metoder är vanligen områden där vintern komplicerar förutsättningarna. Betong kräver till exempel kontroll på temperatur och härdning. Tätskikt, fogar och vissa limsystem ställer krav på underlag och väder. Asfalt och markbeläggning har sina begränsningar. När man tvingas pausa eller byta metod ökar risken för stressbeslut. Det är ofta där kvaliteten tar stryk. Det kan också bli en arbetsmiljöfråga.
Sedan handlar det om kommunikation. Under vintern måste planeringen vara tätare. När läget ändras snabbt behöver alla veta vad som gäller. Då minskar risken för att man gör som vanligt trots att förutsättningarna har ändrats. Vinterbyggen kommer alltid med mer osäkerhet. Det går inte att ta bort allt och allt kommer inte gå att genomföra i de kallaste vintervädren. Men man kan minska antalet överraskningar.
