Stockholm växer på höjden och på bredden. Nya kvarter, stråk och fasader målas fram i stadskartan. Men mellan husen avgörs något mer än bara hur staden ser ut. Hur den faktiskt känns.
Innergårdar, parker, takterrasser och platser med bänkar och grönska fungerar allt mer som platser där människor tar en paus, möts, rör på sig och hämtar andan mellan jobb, nöjen och ärenden.
I ett nordiskt klimat där vinterhalvåret är långt och dagarna korta hade man kunnat tänka sig att utomhusmiljöer spelar mindre roll. Men just eftersom vi har mörka och kalla månader blir det särskilt viktigt med platser som gör det lätt att ta sig ut en stund. Speciellt när det inte är högsommar. När staden erbjuder inbjudande uteplatser blir tröskeln lägre att tillbringa en stund utomhus.
Uteplatser som hälsolyft
Forskning har länge pekat på sambandet mellan utevistelse, grönska och hälsa. Pulsen går ner, stressnivåer sjunker och många sover bättre när de får regelbundet dagsljus. I stadsmiljö är det ytorna inom räckhåll som blir avgörande för det. Det kanske inte går att ta sig till skogen dagligen, men bara att se till att få dagsljus där man än befinner sig underlättar för att kunna reglera dygnsrytm och få bättre sömn. Det kan vara på gården utanför porten, utomhusytor vid kontorets entré eller den lilla parken bredvid busshållplatsen. När sådana platser utformas på ett genomtänkt sätt blir de mer än bara ytor mellan hus.
Hur och med vilka material som uteplatserna är byggda av har stor betydelse. Hårda ytor i betong och sten upplevs ofta som kalla, särskilt under vår och höst. Träytor upplevs ofta varmare och mjukare än betong och sten. Därför har underhållsfri trall blivit ett populärt val i många projekt. Den ger ett varmt, inbjudande intryck samtidigt som den tål både regn, snö och flitig användning. För fastighetsägare som ansvarar för stora ytor är det en fördel. Det frigör resurser som istället kan läggas på växter, möbler och belysning.
Att skapa dagens energitillskott för seniorer, barn och allt däremellan
I seniorboenden och vård- och omsorgsboenden blir utomhusmiljön extra viktig. Då många har begränsad ork och rörlighet behövs platser som är nära och lättillgängliga. En väl planlagd gård med släta gångar, tydliga sittplatser och en solig altan gör att de boende kan få en daglig dos av dagsljus och frisk luft, vilket snabbt blir till dagens höjdpunkt. Staden kliver närmare den som annars riskerar att bli kvar inomhus.
På arbetsplatser märks också behovet av bättre utomhusmiljöer. Många kontor i Stockholm ligger på platser där taket främst är den tillgängliga uteytan. Här kan medarbetare ta med datorn en stund, äta lunch eller bara andas ut under en rast mellan mailen. Fler får in dagsljus under arbetsdagen, vilket i synnerhet förbättrar måendet under de mörka månaderna.
Även barn har stor nytta av välgjorda uteplatser. Innergårdar ger både utrymme för lek, rörelse och lugnare stunder. Och ju närmare hemmet det finns en inbjudande uteplats, desto större är chansen att faktiskt få en utomhusstund.
Små pauser i stadslivet
Det svenska klimatet ställer krav på hur uteplatser utformas. Korta, intensiva somrar behöver en påbyggnad av platser som fungerar tidig vår och sen höst. Det kan till exempel vara att införa tak över delar av uteplatsen, vindskydd och sittplatser som går att använda även under kallare årstider.
Stockholm har också en speciell fördel. Vattnet som omger staden och sträcker sig fram runt omkring stadsdelarna. Utöver det finns också många parker och en närhet till naturen som gör att det redan finns goda förutsättningar för utomhusliv. När nya bostadsområden och arbetsplatser byggs kan dessa bara förstärkas genom att fler gårdar, bryggor och tak införs som utomhusvardagsrum. För när utemiljöerna fungerar mitt i stadsväven blir det lättare att ta små pauser av frisk luft och dagsljus som ger stora hälsovinster.
