Ny lag – byggherren måste upprätta klimatdeklarationer

Foto: Foyen

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Sett till dessa stora utsläpp har det ansetts motiverat att införa ett nytt styrmedel för att minska branschens klimatpåverkan. Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklarationer för byggnader i kraft. Byggherren måste nu upprätta klimatdeklaration för nya byggnader. Våra miljörättsexperter Pia Pehrson och Sanna Tonemar ger här en sammanfattning av den nya lagen.

Den 1 januari 2022 trädde en ny lag, lagen (2021:787) om klimatdeklarationer för byggnader (klimatdeklarationslagen), i kraft. Lagen innebär i korthet att byggherren framöver kommer att ansvara för att upprätta och ge in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Samtidigt kommer en ändring genomföras i 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), enligt vilken byggnadsnämnden får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt klimatdeklarationslagen, eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en sådan deklaration. Lagen har tillkommit som en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i samband med regeringsbildningen i januari 2019.

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Ungefär hälften av en ny byggnads klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv uppstår under byggskedet eller vid rivning enligt Boverkets miljöindikatorer. Det finns styrmedel och regler för att minska en byggnads klimatpåverkan under drifttiden. Plan- och bygglagen uppställer bl.a. krav på energihushållning. Vidare finns det i lagen (2006:985) om energideklaration krav på att en byggnads energianvändning under bruksstadiet ska dokumenteras i en energideklaration. Hittills har det däremot inte funnits något riktat styrmedel för att minska klimatpåverkan under de första skeendena i en byggnads livscykel, dvs. under byggnadsskedet. Med hänsyn till de stora utsläpp som kommer från bygg- och fastighetssektorn har det ansetts motiverat att införa ett nytt styrmedel för att minska branschens klimatpåverkan. I nuläget bedöms kunskapen om byggnadssektorns utsläpp av växthusgaser vara låg och kravet på klimatdeklarationer syftar därför till att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan genom att identifiera, kvantifiera och räkna på klimatpåverkan. Vidare syftar kravet till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

Då en byggnads utsläpp av växthusgaser går att påverka genom val av byggnadsmaterial, byggmetod, konstruktionslösning, transport och resursplanering väntas synliggörandet av klimatpåverkan från olika byggmaterial och metoder leda till att aktörer på marknaden ges bättre förutsättningar att göra medvetna och hållbara val, vilket i sin tur skapar incitament till att utveckla nya klimatsmarta byggprodukter och metoder.

Klimatdeklarationslagen ska enligt 1 § tillämpas vid uppförande av nya byggnader och inte vid ombyggnad, tillbyggnad, ändring eller vid flytt av en befintlig byggnad. I propositionen (prop. 2020/21:144) anges dock att det i takt med att kunskap och erfarenhet av klimatdeklarationssystemet ökar kan komma att införas krav på klimatdeklaration vid större om- och tillbyggnadsprojekt. Ansvaret för att upprätta klimatdeklarationen och ge in den till Boverket åvilar enligt 4 § byggherren, vilket motiveras av att byggherren har möjlighet att göra de val som slutligen avgör utsläppen av växthusgaser. Klimatdeklarationen ska skickas in till Boverket innan den kommunala byggnadsnämnden kan ge slutbesked som tillåter att byggnaden tas i användning (10 kap. 34 § PBL). Med byggherre avses enligt 1 kap. 4 § PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. I lagens 5 § medges undantag från skyldigheten att upprätta och inge klimatdeklarationen avseende flera typer av byggnader. De byggnader som undantas är: byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år, byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, byggnader som inte har större bruttoarea än 100 kvadratmeter och byggnader som är avsedda för totalförsvaret samt av betydelse för Sveriges säkerhet. Även byggnader som uppförs av en privatperson undantas enligt lagens 6 § från kravet.

Själva klimatdeklarationen ska enligt lagens 7 § innehålla bestämmelser om byggnaden (area, användningsområde etc.), den fastighet som byggnaden tillhör, uppgifter om byggherren samt uppgifter om klimatpåverkan från byggnaden. Uppgifterna om klimatpåverkan från byggnaden ska enligt 8 § omfatta råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktsskedet samt transport i byggproduktionsskedet och bygg-/installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

För att förenkla för de inblandade parterna krävs det till skillnad från systemet med energideklarationer för byggnader enligt PBL ingen certifiering av en sakkunnig. Vid bl.a. lämnande av oriktiga uppgifter får Boverket enligt lagens 18 § ta ut en sanktionsavgift. Möjligheten att ta ut sanktionsavgiften ska enligt propositionen dock tillämpas restriktivt och genom bestämmelsen anges bl.a. krav på att byggherren skäligen borde ha insett att uppgiften som lämnats varit oriktig för att sanktionsavgift ska kunna meddelas.

Boverket kommer att vara register- och tillsynsmyndighet och ansvarar enligt lagen för att föra register över de klimatdeklarationer som ges in till myndigheten, ta fram vägledning och utöva tillsyn. Boverket har tagit fram en digital handbok som innehåller allmän information, vägledning och klimatdeklarationsregister. Handboken finns tillgänglig här: Allmänt om handboken – Klimatdeklaration – Boverket. Observera dock att handboken inte är juridiskt bindande såsom lag- eller förordningstext. Handboken utgör således endast en vägledning.

Trots att lagen har ett gott syfte ur miljösynpunkt och på sikt bedöms leda till minskade utsläpp av växthusgaser från byggsektorn, vilket är positivt, riskerar den att medföra ökad administration som kan verka betungande för byggherrar. För byggherrar kan kravet på klimatdeklaration även leda till vissa kostnadsökningar. Den administrativa kostnaden för att upprätta en klimatdeklaration förväntas enligt propositionen leda till att byggkostnaden för ett flerbostadshus kommer att öka med mellan 0,11–0,21 % och upp till 0,98 % för småhus. Kostnadsökningarna bedöms dock inte leda till några nämnvärda effekter på bostadsinvesteringarna. Huruvida de i propositionen (2020/21:114) angivna kostnadsökningarna stämmer med verkligheten återstår att se.

Framöver förväntas även ytterligare klimatkrav på byggsektorn då Boverket på uppdrag av regeringen har tagit fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att kunna inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan (Fi2020/02715). Rapporten från Boverket har varit ute på remiss under våren 2021 och det återstår att se om rapporten leder till ytterligare krav.

Foyen kommer fortsättningsvis följa utvecklingen på området. Det ska bli intressant att se om effekterna på utsläppen som bedöms följa av den nya lagens tillämpning ger avtryck i praktiken.

Källa: Foyen Advokatfirma