Regenererande städer- ett nytt koncept inom stadsbyggnad

Foto: Norconsult

Dagens städer tär alltför mycket på ekosystemet, på både lokal och global skala. För att möta framtidens utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringarna, krävs nya tankesätt och arbetsprocesser. Ett koncept som har dykt upp på senare tid är regenererande städer – städer som inte bara konsumerar mindre, utan hjälper till att återställa ekosystemet.

Regenererande städer är ett relativt nytt begrepp inom stadsbyggnad. Syftet med att bygga regenererande städer är att ge både bättre ekologisk miljö och ökad social hållbarhet. Begreppet omfattar en samling strategier för att förändra – eller nyplanera – städer så att de lever i symbios med ekosystemen, inte parasiterar på dem. På sätt och vis är det att dra hållbarhet ytterligare ett steg: istället för att nöja sig med att konsumera resurser på en hållbar nivå är tanken med en regenererande stad att den faktiskt aktivt ska återställa och förnya resurser.

– Det här är egentligen inga nya tankar, men man kan säga att det är en ompaketering som samlar många begrepp som redan finns, säger Emelie Danielsson, konsult på team Miljö och Säkerhet på Norconsult.

Den stora utmaningen är att minska städers fotavtryck – och inte bara när det gäller den lokala miljön.

– Städer är alltid beroende av omkringliggande områden och ekosystem för sin försörjning, och de kan sträcka sig långt utanför stadens gränser. Med globaliseringen har försörjningsområdet blivit hela världen. Så en av utmaningarna är att minska det området, menar Emelie Danielsson.

Första steget är alltid att göra en ordentlig analys av förutsättningar och nuläge. Hur ser demografin ut, vilket kunskapskapital finns och vilka är de ekonomiska och kulturella förutsättningarna för förändring? Vilka miljö- och resursproblem behöver lösas? Det är också viktigt att titta över tid, och göra prognoser för hur klimatförändringarna kommer att påverka förutsättningarna för hållbarhet.

– Det här är komplexa processer. Planeringsfrågor är ofta så kallade ”wicked problems” – lömska problem. Dessa problem är mycket svårlösta eftersom förutsättningarna beror på organiska

processer som ständigt förändras i realtid, och där alla delar påverkar varandra. Små förändringar

kan medföra stora konsekvenser över tid, och på helt andra ställen än vad man trott.

Det finns heller inte en lösning på ett problem. Vad stadsplanering oftast landar i är att åtgärda problem som redan har uppstått, eftersom det är betydligt svårare att planera för att undvika problem och förutse konsekvenser, säger Emelie Danielsson.