Antalet byggstarter på helårsbasis cementeras på en fortsatt låg nivå, visar helt nya siffror från SCB som Stockholms Handelskammare analyserat.
För riket noteras 47 417 byggstarter, vilket är ett stort fall jämfört med helåret 2017 då det gjordes 63 817 byggstarter.
- Det är tyvärr en väntad effekt av dubbla amorteringskrav och i övrigt tuffa kreditrestriktioner som gör att färre kan efterfråga en bostad, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef för Stockholms Handelskammare.
Byggstarterna på årsbasis stannar på den lägsta nivån sedan 2014. Totalt faller antalet startade projekt i riket med 25,7 jämfört med året då amorteringskravet skärptes, 2017. Motsvarande siffror för Stockholms län visar på en nedgång från 19 167 till 12 860 – vilket är nedgång med 32,9 procent.
- Trenden är väldigt tydlig, byggandet har gått ner allt sedan skärpningen av amorteringskravet och ligger nu stabilt på en klart lägre nivå än tidigare. Det är dessvärre en väntad reaktion på regleringarna och vill man få fart på byggandet så behöver det skärpta amorteringskravet rivas upp, säger Daniella Waldfogel.
Jämfört med 2017 har alla län utom Dalarna, Kalmar, Blekinge och Jämtland en negativ utveckling.
- Bostadsmarknaden är i dag dysfunktionell på flera olika sätt och det går ut över inte minst unga som söker en bostad. På kort sikt, för att få snabb effekt, är det amorteringskravet och övriga kreditrestriktioner som bör ses över. På längre sikt behövs en bred bostadspolitisk uppgörelse där hela marknaden ses över i samlad form, men det är en svår process som kommer ta tid, säger Daniella Waldfogel.
Professor Lars E.O Svensson påvisade nyligen i en rapport att amorteringskraven och den övriga kreditåtstramning som Finansinspektionen genomdrivit har införts på felaktiga grunder. De har ingen påvisbar samhällsnytta men stora individuella och samhällsekonomiska kostnader.
Hans beräkningar pekar på att amorteringskraven starkt försämrat möjligheten för människor utan hög inkomst och förmögenhet - inte minst unga - att efterfråga en bostad. Utan amorteringskraven och frivilliga amorteringar skulle den genomsnittliga enrumslägenheten i Stockholms kommun medfört en boendebetalning om cirka 6 700 kronor per månad. Amorteringskrav på knappt 6 000 kr per månad höjer denna summa drastiskt till hela 12 600 kronor per månad.
En ung person med utbildning och jobb som kunnat spara ihop till kontantinsatsen skulle utan amorteringskraven kunnat få lån och köpa sin första bostad vid en månadsinkomst om 25 000 kronor per månad i detta exempel. Men amorteringskraven har höjt gränsen för att få lån till en månadslön om minst 35 000 kronor.