WSP arrangerade miniseminarium

Isak Rubensson, samhällsekonom på Trafikförvaltningen, SLL. Foto: Christer Wiik

I veckan arrangerade samhällsbyggarkonsulten WSP ett frukostseminarium i Stockholm där man ventilerade aktuella frågor om Stockholms kommande utbyggnad av såväl tunnelbanan som nya bostäder. 

Stockholmsförhandlingen har resulterat i utbyggnad av tunnelbanan med nio nya stationer som ska stå färdiga till 2025. Kostnaden uppskattas till cirka 25 miljarder kronor. Byggandet av nya bostäder har varit en nyckelfaktor i överenskommelsen som har resulterat i planer på 78 000 bostäder.  Isak Rubensson, samhällsekonom på Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting berättade om de kriterier som låg till grund för beslutet att bygga tunnelbana till Nacka. Det har totalt sett funnits sex officiella alternativa stråk för hur Nackatunnelbanan skulle kunna dras. Flera alternativ passerade Slussen och ett av dem skulle löpa parallellt med en biltunnel under Djurgården, Österleden.

En viktig aspekt som i detta fall vävdes in i de traditionella samhällsekonomiska kalkylerna, var att avlasta trängseln på tunnelbanan över det så kallade Saltsjö-Mälarsnittet. Med den nya tunnelbanan till Nacka kommer detta att åstadkommas då en stor del av kollektivtrafikresenärerna från Nackaregionen kommer färdas via Kungsträdgården mot T-Centralen i stället för Slussen och Gamla Stan. En ytterligare avlastning av Mälarsnittet sker då dagens gröna Hagsätralinje omvandlas till blå och byggs ihop med Nackalinjen via station Sofia på Södermalm. Därmed blir det en tunnelbanelinje mindre som passerar Slussen och Gamla Stan.

 Maria Pleiborn, demograf och konsult inom fastighetsstrategi på WSP, redogjorde för de parametrar som styr priset på bostäder. Över tid, hävdar Pleiborn, är tillväxt och konjunktur, helt avgörande påverkansfaktorer för bostadspriserna, då de inverkar på sysselsättning, inkomster, flyttströmmar, ränta och inflation.

Lägesfaktorn togs också upp och här spelar god tillgänglighet till kommersiellt och kulturellt utbud roll. Men även närhet till kollektivtrafik har betydelse liksom områdets socioekonomiska status – i synnerhet är en allmän hög utbildningsnivå en variabel som har visat sig ha ett starkt samband med områdets attraktivitet.

Vad gäller frågan om hur och var man ska kunna producera fler bostäder, pekade Pleiborn på det faktum att det är många aktörer som är inblandade i bostadspolitiken och att det inte alltid är helt klart vilken av dessa som sitter på den egentliga makten.

Är det regeringen, regionen, kommunen, byggherrarna eller de boende som egentligen bestämmer var och hur mycket det ska byggas? Pleiborn ställde denna retoriska fråga för att illustrera att det är en komplicerad process att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.