Mötesplatsen för dig inom bygg och fastighetsbranschen, nov, 18 2018
Senaste Nytt

Nu ska köldmediet R404A ut i kylan

Köldmedier används i kylskåp och stora användare är livsmedelsbutiker. Foto: Wikimedia Commons
Köldmedier används i kylskåp och stora användare är livsmedelsbutiker. Foto: Wikimedia Commons
I framtiden kan så kallade naturliga köldmedel, till exempel ammoniak som varken har nån effekt på växthuseffekten eller ozonskiktet, spela en större roll som köldbärare i till exempel luftkonditioneringar.Foto: Milas Mosapoor/Wikimedias commons
I framtiden kan så kallade naturliga köldmedel, till exempel ammoniak som varken har nån effekt på växthuseffekten eller ozonskiktet, spela en större roll som köldbärare i till exempel luftkonditioneringar.Foto: Milas Mosapoor/Wikimedias commons
De flesta moderna kylskåp har köldmediet R600A (isobutan). Foto: Koelkast/Wikimedia commons
De flesta moderna kylskåp har köldmediet R600A (isobutan). Foto: Koelkast/Wikimedia commons
Publicerad av
Redaktionen - 23 nov 2017

Text: Simon Matthis

Inom knappt tre år kommer köldmediet R404A, som är en fluorerad växthusgas, fasas ut. Efter 2020 kommer större anläggningar som använder köldmediet inte längre att servas, vilket bland annat innebär att de inte kommer att fyllas på med nytt köldmedium om det skulle behövas.

 

Köldmedium används i kylskåp, frysar, värmepumpar och AC-anläggningar bland annat. Flitiga användare av R404A är livsmedelsbutiker.

– Man kommer fortfarande få använda R404A, men skulle det uppstå läckage, vilket ofta förekommer, får man inte fylla på med nytt köldmedium, säger Johan Tegnelius, redaktör på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen.

Miljövänliga alternativ

Det finns miljövänliga alternativ till f-gaserna med lågt så kallat GWP-värde, till exempel ren koldioxid eller propan. Men ett utbyte kräver omfattande ombyggnationer av livsmedelsbutikernas kyl- och frysanläggningar:

– Det är inte helt lätt att byta ut R404A. Installation av ren koldioxid kräver ombyggnation av hela systemet, säger Johan Tegnelius som tycker det är klokt av anläggningsägare att redan nu göra en inventering av systemet för att planera vilka åtgärder som måste vidtas inför utfasningen.

De miljöfarliga köldmedierna har också blivit allt dyrare, en utveckling som EU-kommissionen, som beslutat om utfasningen med en förordning, stimulerar då det underlättar övergången.

– Priserna på köldmedier har ökat ganska dramatiskt och ju högre GWP-värde de har, desto högre är priset, säger Johan.

Fluorerade köldmedier

De fluorerade köldmedierna är syntetiskt framställda och togs fram för att ersätta klorfluorkarboner (CFC:er) och hydroklorfluorkarboner (HCFC:er), som är köldmedier som tunnar ut ozonlagret. Det var Montrealprotokollet, som skrevs under 1987, som förbjöd dessa substanser då man trodde att de låg bakom uppkomsten ozonet. Det visade sig även stämma för ozonhålet har kraftigt minskat sedan dessa köldmedier togs ur bruk, och Montrealprotokollet har av många hyllats som ett av de mest framgångsrika internationella avtalen hittills.

Nu vill man alltså gå steget längre och fasa ut de ozonförstörande substansernas ersättare eftersom de är starka växthusgaser.

Svensk förordning

De svenska bestämmelserna kring förbud av fluorerade köldmedier, Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser, trädde i kraft den 1 januari 2017. Det är en omarbetning av Europaparlamentets förordning om fluorerade växthusgaser. EU-förordningen innehåller bland annat nya regler kring nya regler kring läckagesökningsrutiner- och kontrollintervall, nytt beräkningssystem som utgår från koldioxidekvivalenter i stället för kilo samt bestämmelser om användning och destruktion av f-gaser. Det finns regler för hur den successiva nedtrappningen av konsumtionen av f-gaser ska gå till.

Naturliga köldmedier

Så kallade naturliga köldmedier, som inte har någon stor effekt på växthuseffekten och ingen på ozonskiktet, väntas spela en större roll när f-gaserna successivt fasas ut. Till de naturliga köldmedierna kan räknas ammoniak, koldioxid, kolväten, vatten och luft. Ammoniak var faktiskt fram till mitten av 1940-talet det dominerande köldmediet. Sedan 1990-talet har man dock åter börjat intressera sig för ammoniak som köldmedium, även i mindre tillämpningar.

Vad som håller tillbaka en mer omfattande användning av ammoniak som köldmedium är, enligt en rapport från Naturvårdsverket, bristande kunskap om hur ämnet ska hanteras. Ammoniak är giftigt och till och med dödligt i höga koncentrationer.

Ett annat naturligt köldmedium som fått något av en renässans på senare år är koldioxid. Det används som köldmedium i livsmedelsbutiker där det även kan kombineras med brandfarligt köldmedium och ammoniak.

 

Fakta:

Vad är GWP-faktorn

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kilo av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kilo koldioxid. Känner man till köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kilo koldioxid detta motsvarar vid ett läckage. Som exempel har R404A ett GWP-värde på 3922 medan ren koldioxid har ett GWP-värde på 1.

Källa: Svenska Kyla- och Värmepumpsföreningen

F-gasförordningen

EU:s förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser började gälla från den 1 januari 2015. Den svenska f-gasförordningen trädde i kraft den 1 januari 2017. Förordningen införs trappstegsvis och målet är att den årligen förbrukningen av f-gaser år 2030 ska vara högst 21 procent jämfört med 2015 års nivå. R404A och R507, de vanligaste köldmedierna i kyl- och frysanläggningar, berörs av förordningen.

Förordningen innebär också nya regler kring läcksökningsrutiner- och intervall.

En konsekvens av förordningen är att mängden anläggningar med alternativa köldmedier kommer öka kraftigt, till exempel koldioxid, propan, propen, ammoniak samt olika typer av HFC- och HFO-köldmedier.

Källa: Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen