Mötesplatsen för dig inom bygg och fastighetsbranschen, nov, 18 2018
Senaste Nytt

100 000 nya bostäder:  ”Utvecklad infrastruktur förutsättning för regeringens nya städer”

Infrastruktur och bostadsbyggande hänger intimt ihop. Här passerar ett pendeltåg centrala Sundbyberg, strax norr om Stockholm. Foto: Christer Wiik
Infrastruktur och bostadsbyggande hänger intimt ihop. Här passerar ett pendeltåg centrala Sundbyberg, strax norr om Stockholm. Foto: Christer Wiik
Publicerad av
John Hardwick - 04 sep 2017

Den skriande bostadsbristen och folkmängsökningen pressar nu fram banbrytande idéer för att lösa dagens och morgondagens bostadsbrist i Sverige. Enligt statliga Boverket behövs 600 000 nya bostäder till år 2025. Till 2050 troligtvis ytterligare lika många. Nu har regeringens utredare, Johan Edstav (MP), dammat av en fascinerande gammal idé. Det handlar om att bygga helt nya städer nära järnvägsspår och större vägar på obebyggd mark i närheten av våra storstadsregioner.

Det var mer än 100 år sedan det sist hände. Nio områden i sex kommuner är i ett första skede aktuella som nya stadsexploateringar. 100 000 nya bostäder skulle kunna byggas i en första runda, oklart dock hur lång tid det skulle ta innan inflyttning, räkna med fungerande stadsliv någon gång efter år 2035–2040. Uppenbarligen är det inte de här satsningarna som kommer att lösa bostadskrisen de närmaste åren, förtätningar och nya förortsmiljöer gäller fortfarande.

Meningen är att staten skall kunna bana väg för dessa nya städer på ett helt nytt sätt. Nya spår och nya stationer behöver byggas, nya vägar dras. Johan Edstav har fått fullmakt att förhandla fram lösningar med kommuner och andra berörda parter. Bostadsminister Peter Eriksson framhåller att två nya spår till Uppsala från Stockholm som presenterats i den nationella infrastrukturplanen är ett tydligt exempel på att arbetet redan inletts.

Det är infrastruktur och utvecklingen av infrastrukturen, särskilt spårbundna trafiklösningar, som långsiktigt öppnar upp för såväl nya bostadsområden som arbetsplatser, människor måste ju pendla och bilpendling blir allt svårare, trängseln på vägarna ökar ständigt, trängselavgifter införs och höjs kontinuerligt. För stadsplanerare i kommunerna, arkitekter och byggare är detta en kittlande utmaning.

Tänk att få chansen att göra rätt från början, att snabbt få driva fram planarbetet med stat, regioner och kommuner samordnade i ryggen. Närheten till en storstadsregion är också avgörande. Det är där jobben finns. Kan pendling och service fungera så är det bara att gå vidare med planarbetet. Det nya småskaliga bostadsområdet Segersäng med egen pendeltågstation, fyra mil söder om Stockholm, med idag 250 bostäder, beläget vid Nynäsbanan och lågtrafikerade motorvägen riksväg 73, är ett bra exempel på den här utvecklingen.

Här, där nu får går och betar på ängarna omgivna av skog, skulle 10 000 nya bostäder kunna byggas fram till 2035. Det som krävs är en utbyggnad till dubbelspår på tågsträckan till Stockholm. Det skulle betjäna även Hemfosa i Haninge kommun som är nästa pendeltågsstation på banan mot Stockholm. Här i den lantliga miljön kan man bygga 12 000 bostäder.

Liknande möjligheter finns på ett flertal platser i Sverige, bl.a. i södra Landvetter, mellan Göteborg och Borås i Härryda kommun, som till 50 procent täcks av skog. Även här, nära flygplats och motorväg, är det den planerade satsningen på en utbyggd snabbjärnväg som är den avgörande förutsättningen för nya Landvetter stad med en potential på minst 25 000 invånare och flera tusen nya arbetstillfällen. Byggs Ostkustbanan ut skulle en ny stad kunna byggas norr om Gävle. Dubbelspåret och fyrfilsvägen mellan Göteborg och Trollhättan skapar chans till en ny stadsbildning söder om Trollhättan. I Knivsta kommun, nära Arlanda flygplats, kan fyrspåret på sträckan Stockholm-Uppsala öppna för stadsbildningar vid Alsike och Nydal, totalt 22 000 nya bostäder. Den utbyggda järnvägen skulle också kunna möjliggöra etableringen av den nya staden ”Nysala”, mellan Knivsta och Uppsala, planerad för 50 000 invånare, ett projekt som dock ligger längre fram i tiden.

För att inte skapa nya själlösa satellitstäder kring våra storstadskärnor baserade på biltrafik i stil med miljonprogrammets trista miljöer krävs tydliga grepp i stadsplaneringen redan från början. Markanvisningar och detaljplaner måste organiseras så att människan placeras i centrum. Det skall vara korta avstånd till det mesta, anpassat till gående och cykling. Arbetsplatser, service, förskolor, skolor, bostäder, kultur, service, sport och fritid integreras. Lokaler för butiker och restauranger och caféer måste byggas i husens bottenvåningar.  Det är så gaturummet får liv. Chanserna att skapa hållbara nya städer med fossilfria transportsystem och fungerande kollektivtrafik är stora genom den senaste tidens innovationer och utveckling. Smarta system för avlopp, avfall, energi och logistik kan planeras in från början.

Billigt lär det inte bli att bygga de nya städerna. Redan idag har vi både bostadsbrist och tomma lägenheter, för dyra för de som behöver dem. Den samordnade styrningen från statens sida skulle kunna dra ner boendekostnaderna. Allt bygger på att den höga tillväxten fortsätter och att inga sprickande bubblor riskerar att störa utvecklingen. Kan vi inte få ner byggkostnaderna riskerar framtidens städer att aldrig byggas.

Text: John Hardwick